lås in ditt leende. det är bara fånigt.
när du ler, står jag inte ut. jag har sett det förutom. det är bara fånigt, att du kan ler under dessa omständigheter.
det var inte igår, fast det kanske känns så inombords. min tidsuppfattning kanske inte är korrekt.
det var dnär tårarna rann oavbrutet, när du lät mig gå, där våran saga tog slut, där våran tid stannade,
det var inte igår, fast det kanske känns så inombords. min tidsuppfattning kanske inte är korrekt.
det var dnär tårarna rann oavbrutet, när du lät mig gå, där våran saga tog slut, där våran tid stannade,
när alla minnen suddades ut, när jag sakta smekte ditt hår så varsamt, då du bara försvann i det tomma intet.
det var inte alls igår.
det var inte alls igår.
men du ler.
som om ingenting någonsin hänt. som om att vi aldrig någonsin existerat.
en gång gick vi på samma väg. jag skulle kunna följa dig överallt, gå bredvid dig, hålla din hand i min.
som om ingenting någonsin hänt. som om att vi aldrig någonsin existerat.
en gång gick vi på samma väg. jag skulle kunna följa dig överallt, gå bredvid dig, hålla din hand i min.
men du sa nej. och jag kanske dog lite inombords, när det ordet gick igenom mina hörselgångar.
det kanske tog några minuter att förstå, att få in det i min tjocka tröga skalle. nej.
det var inte igår. det var alldeles nyss. för exakt några timmar sen, 4 timmar 37 minuter och 45 sekunder,
för att vara helt exakt. jag är inte ute och cyklar. jag ligger i min säng. blicken mot taket.
du låg bredvid mig för inte så längesen. dina varma andetag mot min kalla nacke, dina blåa ögon tindrade
du låg bredvid mig för inte så längesen. dina varma andetag mot min kalla nacke, dina blåa ögon tindrade
i lampans reflektioner, din hand i min kalla hand. du hade mig precis då. jag hade dig precis då.
- love doesn't last, började du sjunga. jag ville inte riktigt lyssna. trodde det bara vara jidder från radion.
men jag är ensam nu. du tog på dig dina skor, snabbare än vinden, så var du försvunnen.
det behövdes inga extra minuter, inga extra kramar, ingen tröstkyss, ingenting behöves.
- love doesn't last, började du sjunga. jag ville inte riktigt lyssna. trodde det bara vara jidder från radion.
men jag är ensam nu. du tog på dig dina skor, snabbare än vinden, så var du försvunnen.
det behövdes inga extra minuter, inga extra kramar, ingen tröstkyss, ingenting behöves.
alla vägar leder någonstans. alla har vi varsin väg att vandra på. det betyder inte att man behövs följas åt.
men lite sällskap skadar ju inte.
nu hör jag mina hjärtslag. du finns där. (lika mycket nu, som alldeles nyss, föralltid)
comments or trash
Trackback
